måndag 25 januari 2010
onsdag 20 januari 2010
tisdag 19 januari 2010
Med jobb i handen och solsken i blick.
Jobb! Finally. (http://benugo.com/)
Konstigt att man blir så rastlös och stressad på så kort tid. Att söka jobb är väl inte världens roligaste grej, och veckan som varit har väl varit rätt jobbig på alla sätt.
Det nya jobbet verkar lovande. Ett jättetrevligt fik, som har mycket fräsch mat ( som jag får äta av! ) och personal som verkar väldigt trevliga. Första dagen imorgon, klockan 6.30. Ja, ni hörde- 6.30. What uuup! Det är väl inte många dagar det senaste halvåret jag gått upp innan nio. Menmen, man vänjer sig väl som med det mesta. Det är aldrig försent att bli en morgonmänniska :P
Förresten såg jag nu, att Babyshamels spelar på Koko den 17 feb. Who's with me?
xx
Konstigt att man blir så rastlös och stressad på så kort tid. Att söka jobb är väl inte världens roligaste grej, och veckan som varit har väl varit rätt jobbig på alla sätt.
Det nya jobbet verkar lovande. Ett jättetrevligt fik, som har mycket fräsch mat ( som jag får äta av! ) och personal som verkar väldigt trevliga. Första dagen imorgon, klockan 6.30. Ja, ni hörde- 6.30. What uuup! Det är väl inte många dagar det senaste halvåret jag gått upp innan nio. Menmen, man vänjer sig väl som med det mesta. Det är aldrig försent att bli en morgonmänniska :P
Förresten såg jag nu, att Babyshamels spelar på Koko den 17 feb. Who's with me?
xx
tisdag 12 januari 2010
Kaos = vardag.
Alltid när man flyger från heathrow är det någonting.
Förra våren glömde jag passet, så att mamma blev tvungen att åka taxi över hela london och att vi blev tvungna att springa barfota över hela heathrow.
I våras tog jag fel flygplats, så de var tvunga att tokköra genom hel london - mitt i natten, i spöregnet i den husbilen ( med hål i taket) som vi kört ända från tyskland.
Och nu på hemresan för jul, tog jag fel terminal. Terminalen stod inte på min biljett, så det var magkänslan som fick avgöra. Tyvärr är nog magkänslan inte så mycket att lita på klockan halv två på natten.
Tåget mellan terminal 3 och fem var nattstängt, och då klockan var halv fyra och planet gick sju så började jag sakta acceptera tanken på att missa planet.
Men än en gång, är det nån vänlig själ som räddar skinnet på mig. Några ryska städare berättar om en nattbuss dit istället, och allting löste sig - som det alltid gör- tillslut. : )
Jag förstår inte grejjen med mig + heathrow = dålig kombi. Det krånglar aldrig på andra flygplatser. Nästa gång ska jag ta Stansted eller London City Airport istället. Det är nog säkrast för allas skull.
Mina tre första månader är över och efter jul och annat, är jag nu tillbaka på plats igen.
Hösten har bestått av mycket skratt, endel tårar, saknad, många nya insikter och tankar, mängder cappuchino, möten med enormt många konstiga/ vänliga / dumma/ intressanta/ roliga/ udda människor från alla möjliga kulturer.
Samtidigt som jag längtade så mycket efter hemresan, med tanke på allt jag hade framför mig- Skellefteå -träffa min familj, jonas, alla kompisar, äta ma/pas mat, lösviktsgodis osv osv. och Indien - sola, bada, äta, stark mat, vara -så känns det faktiskt bra att vara tillbaka.
Visst tog det emot lite att åka, kändes jobbigt att lämna alla där hemma och åka tillbaka för att söka jobb i ett kallt london. Men efter några dagar på plats börjar jag komma ihåg alla saker jag gillar med london, och jobbsökandet börjar kännas som ett nytt äventyr.
När tid och ork finns, kommer även ett långt inlägg om indien.
Håll tillgodo med bilderna så länge. xx
Förra våren glömde jag passet, så att mamma blev tvungen att åka taxi över hela london och att vi blev tvungna att springa barfota över hela heathrow.
I våras tog jag fel flygplats, så de var tvunga att tokköra genom hel london - mitt i natten, i spöregnet i den husbilen ( med hål i taket) som vi kört ända från tyskland.
Och nu på hemresan för jul, tog jag fel terminal. Terminalen stod inte på min biljett, så det var magkänslan som fick avgöra. Tyvärr är nog magkänslan inte så mycket att lita på klockan halv två på natten.
Tåget mellan terminal 3 och fem var nattstängt, och då klockan var halv fyra och planet gick sju så började jag sakta acceptera tanken på att missa planet.
Men än en gång, är det nån vänlig själ som räddar skinnet på mig. Några ryska städare berättar om en nattbuss dit istället, och allting löste sig - som det alltid gör- tillslut. : )
Jag förstår inte grejjen med mig + heathrow = dålig kombi. Det krånglar aldrig på andra flygplatser. Nästa gång ska jag ta Stansted eller London City Airport istället. Det är nog säkrast för allas skull.
Mina tre första månader är över och efter jul och annat, är jag nu tillbaka på plats igen.
Hösten har bestått av mycket skratt, endel tårar, saknad, många nya insikter och tankar, mängder cappuchino, möten med enormt många konstiga/ vänliga / dumma/ intressanta/ roliga/ udda människor från alla möjliga kulturer.
Samtidigt som jag längtade så mycket efter hemresan, med tanke på allt jag hade framför mig- Skellefteå -träffa min familj, jonas, alla kompisar, äta ma/pas mat, lösviktsgodis osv osv. och Indien - sola, bada, äta, stark mat, vara -så känns det faktiskt bra att vara tillbaka.
Visst tog det emot lite att åka, kändes jobbigt att lämna alla där hemma och åka tillbaka för att söka jobb i ett kallt london. Men efter några dagar på plats börjar jag komma ihåg alla saker jag gillar med london, och jobbsökandet börjar kännas som ett nytt äventyr.
När tid och ork finns, kommer även ett långt inlägg om indien.
Håll tillgodo med bilderna så länge. xx
söndag 10 januari 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)